Det här livet är allt nått man kan fundera över tusen och en gång för mycket. Speciellt om man är en sån person som jag och tycker om att analysera, grubbla och göra problem av allt och inget. Det är också konstigt hur mycket svårare allt blir när man en dag skall stå på egna ben, utan ett enda litet hjälpmedel.
Jag gick ju och fick mig en utbildning och med utbildningen kom också en hel massa frågetecken. Vad skall jag göra nu liksom? Visserligen har de här frågetecknen redan länge levt i min hjärna men jag var väl inte riktigt medveten om att det faktiskt skulle komma en dag då jag borde lösa alla frågorna. För vad gör man efter att ha gått i skola varenda termin i sexton och ett halvt år? Hur kommer man vidare?
Jag är arbetslös och sysslolös, och också otroligt rastlös. Och har man sökt jobb sen maj 2013 så är man rätt så led på det kan jag säga. Jag fick ju ett jobb ja, det gjorde jag ju, så jag kan ju få jobb. Tyvärr så var just det jobbet en katastrof, och jag är faktiskt stolt över att jag vågade sluta efter bara två månader. Sen jobbade jag lite till med en trevlig revy och kände att fan här vill jag alltid vara, för det var bara katastrof på ett bra sätt. Så visst har jag gjort nått, men nu måste jag få göra mera. Måste komma vidare i livet känner jag.
Måste bara ta mig i kragen först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar