Idag fyller min mommo 90 år. Tänk att min fina mommo har levt 90 år på den här jorden. Min mommo är en av de allra roligaste människor jag känner. Och hon är också en av de snällaste jag någonsin fått ha i mitt liv, hon är den ödmjukaste och mest omtänksamma som finns. Hon må ha alzheimers, och haft det länge redan, men vi har turen att hon aldrig hittills glömt bort människor och att hon har så mycket livsglädje kvar.
Min mommo och moffa bodde bara 500 meter bort från mitt barndomshem hela min uppväxt och det fanns inte många dagar under de åren som jag inte träffade dem, det var en självklarhet att de hälsade på varje dag. Hälsade inte de på så var jag hemma hos dem för deras dörr stod alltid öppen. Och var de inte hemma fick man ändå gå in och titta på tv, för det lyxiga var ju mängden tv-kanaler de hade jämfört med oss. Jag hade alltså ett extra hem hela min barndom och det är nog något av det finaste jag fått i mitt liv.
Fyller man 90 så ska man förstås firas. Så igår firade vi mommo med skumppa och tårta! Mamma hade beställt en fin blomsterkrans åt mommo som hon var så fin i, och hon strålade hela dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar