Ju närmare jag kommer slutet på den här sagan, desto räddare blir jag för en ny början. Jag har längtat bort så länge att jag glömt bort vad jag längtat efter. Så länge jag har längtat har jag blivit någon annan, och allt omkring mig har blivit något annat. Jag har glömt bort att leva så länge nu, bara för att jag väntat på framtiden. Nu är den där framtiden inom räckhåll och jag känner att jag aldrig borde ha längtat, att jag redan längtat sönder det jag längtat efter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar