livet

En av de absolut jobbigaste grejerna med mig är att jag är så fruktansvärt rädd för nya situationer, nya människor, nya utmaningar. Jag skulle så väldigt gärna vilja tycka att det är roligt och bara kasta mig in i nya utmaningar livet ger. Istället stänger jag in mig i mig själv och blir nån helt annan än den jag egentligen är. Jag grubblar massor, och blir fruktansvärt rädd. 

Det här gör ju livet verkligen svårt att leva. Ingenting ändrar ju om man bara lever som man alltid gjort, bara gör sånt man gjort förut och fortsätter med gamla vanor. Jag brukar ändå vara relativt duktig på att ändå göra saker (fastän jag dör hundra gånger om av nervositet före jag gör de), men borde bli ännu bättre på de. Borde börja kasta ut mig i livet ordentligt. Känner att nya möjligheter skall vara roligt, inte jobbigt!