Januari börjar året, februari kommer näst..

Jag tänkte ju liksom att jag skulle bli lite duktigare på det här bloggande,  men tydligen blev jag inte det riktigt ännu. Jag hade ju också tänkt att jag skulle sammanfatta mitt år ordentligt och hela mars har jag försökt få ihop de här februari bilderna men det har tydligen tagit hela månaden för imorgon är det april och en fjärdedel av 2018 har då redan försvunnit.

Om januari var en evighetslång månad så var februari en förvånansvärt snabb månad. Februari innehöll mycket skola, det vill säga en hel del tid i Jeppis men också en hel del häng med familjen. 

Började februari på bästa sättet då jag fick hänga med min systerson, han är en så himla fin och smart ettåring. Och också väldigt mysig. Vi tittade lite på tv, badade, gick på promenad och lekte mycket. 

Nicke fyllde år och vi firade med allt möjligt gott småplock, tårta och soffhäng.

Isen började kännas säker, jag är rätt nojig med att gå på isen så det tar ett tag fören jag vågar mig ut, så vi gick på en kall ispromenad.

Gick och tittade på Jumanji på bio, vi gick mest för att ha nåt att göra en kväll men Jumanji visade sig vara en väldigt underhållande och vi fick skratta sig genom nästan hela filmen. Vi hann också bänka oss framför tv:n och titta på lite OS. 

Hängde alltså i Jeppis en del och jag fick tillbaka lite livsglädje när solen tittade fram mellan husen och det kändes okej att gå ut på promenad igen. Jag satte också på mig halaren för första gången detta läsår och gick på en sitz, och på välbehövd dagen efter mat med Martina och Isabelle.

Sen fick jag sportlov, eller självstudievecka är väl det rätta ordet, och jag började det med att bowla tillsammans med Sandra.



Fortsatte med att åka till Tuuri med min mor och far. Kom hem med nästan noll saker men jag känner någon konstig slags nostalgi till att hänga på Tuuri med mina föräldrar så måste ändå säga att det var roligt.



Har saknat att baka men sportlovet gav mig energi och lust till att göra det igen så passade på att göra lite cookies.



Det är väl inget sportlov utan lite vinteraktiviteter, eller? På den allra kallaste dagen åkte jag med brorsbarnen och min mamma och skrinnade. Ganska roligt ändå.



Februari får avslutas med den här bilden på min pappa och hunden, de måste vara de bästa kompisarna som finns.

Var januari 2018 livets längsta månad?

Vi är redan 11 dagar in i februari, det har gått mig näst intill obemräkt förbi att vi redan är nästan halvvägs in i februari. Något som inte gick snabbt alls däremot var januari. Januari kändes som den längsta månaden i mitt liv och jag verkar inte vara ensam om att ha den känslan. 

I januari var jag inte genuint glad en enda dag. Känns sorgligt att säga det men så var det, kanske var det på grund av mörkret eller så var det bara höstens stress i kropp och själ som inte velat ge med sig. Fastän jag inte var den gladaste människan i januari så gjorde jag en del fina saker med människor jag tycker om, och jag hängde också en del med mig själv och mina tankar för att försöka reda ut allt som inte riktigt slutar snurra i mina tankar. Däremot blev det inte så mycket bloggande eller annat kul på sociala medier, var rätt tråkig i januari och ville mest sova eller titta på serier. Och det är ju okej ibland, men i slutet av 2017 bestämde jag mig för att jag behöver se över mitt liv bättre under år 2018. Dels för att jag älskar listor, sammanfattningar och tillbakablickar men också för att jag behöver bli bättre på att komma ihåg bra saker för att peppa min hjärna lite, jag faller så lätt till det negativa. Alltså tycker jag ändå att vi ska titta lite på hur januari såg ut i mitt liv.

En annan grej jag lovat mig själv är att inte ha så himla höga krav på mig själv, alltså får ni en salig blandning av bilder tagna med min halvbra telefonkamera och min något bättre lilla älskade Sony a6000. Tänker att om jag alltid är missnöjd med kvaliteten så visar jag inget, roligare att dela med mig isåfall oavsätt om jag inte är hundra procent nöjd.

Nåja, här kommer lite godbitar ut mitt januari 2018!

Började året traditionsenligt med en konfektask framför nyårskonserten i Wien. Det gjorde alltid min mamma när jag bodde hemma, och då också jag eftersom att jag alltid varit rätt fastklistrad i min mamma. Tycker ändå att det är en fin tradition, och en dröm jag har är att nångång få se koserten på riktigt på plats i Wien. Tur att det är tillåtet att drömma! Hann också gå några promenader i mörka Vasa under den första veckan i januari då jag ännu var ledig. 

Hängde med barnen en dag då det ännu var jullov. Vi tittade på netflix, hängde i parken, handlade mat på minimani efter barnens val, åt mycket glass och pulkade. Fina typer att hänga med de här två.

Ett av mina mål med 2018 är att göra mer mat, och speciellt att pröva på många olika nya maträtter. De två första veckorna i januari lyckades jag och Niclas rätt bra med den grejen, här gjorde jag tomatsoppa och bakade bröd. Efter de där två veckorna har det dock inte gått så bra på matfronten, men tur så finns det mycket tid kvar 2018 ännu att jobba på den saken.

Solen visade sig äntligen, i både Vasa och i min trappuppgång i Jeppis, efter några långa mörka månader.

Piffade upp mig en lördagskväll och hade lite extra tid för att ta lite egobilder. Niclas försökte störa mig men istället blev det en söt bild.

Orsaken till att jag piffat upp mig var för att träffa de här bra typerna! Med åren har utgångar verkligen minskat men nu som då är det minsann trevlig att hänga med flicksen, blanda några drinkar, lägga klackarna på och dansa bort natten.

Några kaffen har jag hunnit med i både Vasa och Jeppis. Inte lika många fredagskaffen med flickorna som vanligt kan jag känna men glad för de jag hunnit med. Är också himla glad för att det blivit traditon att ta en kaffe med Martina och Isabelle varje vecka i Jeppis, kanske det ända att se framemot med Jeppis just nu när vi alla bara räknar ner dagarna till att få flytta därifrån.

Hängde i Solf en dag. Gick en promenad med Nicke och tittade på mommo och moffas hus och drömde om att det kanske kunde vara vårt hem i framtiden. Sen kom också min bror och nästan hela hans familj hem till våra föräldrar för pizza och marängsviss, mammas bravur! 

 

I slutet av månaden hängde jag lite mera med de här två söta. Tillsammans med min mamma hängde vi på Svingeling en söndag. Ett väldans lyckat koncept då jag fick tid att sitta ner med min mamma och prata om livet och också tid för att leka med busfröna. 

Sen var evighetslånga januari slut och februari kom och knackade på. Februari, årets krotaste månad. Sista hela månaden i mitt liv (troligtvis) jag bor i Jeppis. Månaden då det igen är ljust när jag går till skolan och ännu ljust när jag går hem. Tack och lov tog januari slut. 

Längtan efter att få älska ett hem igen

Just nu känner jag mig väldigt ofta frustrerad, och lite borttappad. Är väldigt trött på att inte känna att jag har en plats där jag verkligen känner mig som hemma. Jag bara åker fram och tillbaka och inget känns på riktigt.

Jag ska bara bo ungefär två månader till så där på heltid i jeppislyan så den har mest blivit en förvaringsplats för mina saker och en plats för mig att sova på. Den där mysiga hemma känslan infinner sig aldrig där längre, och jag vill bara bort så fort helgen närmar sig. Nickes lägenhet känns inte heller som mitt hem, även om han är snäll låter mig härja rätt fritt där, men den är för liten för att två människor ska bo där så där på riktigt. Och han längtar nog också lite bort, till nåt som inte känns tillfälligt.

Tror överlag att så mycket i mitt liv just nu känns tillfälligt. Som att inget är värt utan att allt bara är utfyllnad. Längtar så himla mycket efter att verkligen få ha ett riktigt hem tillsammans med Nicke igen, ett hem som jag inte behöver räkna ner dagarna i tills flyttbilen går. Som jag längtar efter att få inreda och skapa ett hem att trivas i.

Bara den här våren kvar i kappsäck, en sommar i Nagu i något väldigt tillfälligt och sen kan vi äntligen få bo någonstans på riktigt igen.

Jul i Åbo

I år firade vi julen i Åbo med nickes familj! Fyra nätter och dagar spenderade vi i Åbo, och på hotell dessutom. Lyxigare kan man nog inte ha det. Så här kommer historien (mest bilderna) från de där fyra mysiga, juliga dagarna. 

Dan 22:a kom vi till Åbo, vi checkade in på hotellet, blev serverade mat av nickes mamma och tog det lugnt. Dan före dopparedan sprang jag några timmar på stan för att köpa de sista julklapparna, man är väl inte en prokrastinerare för inget liksom. På kvällen åkte vi med nickes mamma och hans brorsbarn till gravgården för att tända ljus, det var fint och stämningsfullt. Tillbaka på hotellet packade jag de allra sista julklapparna, passade på att ta ett bad och sen bäddade vi ner oss och tittade på The Holiday på tv. 

Sen blev det julafton! Efter mysig och julig hotellfrukost gick vi till julfreden tillsammans med ungefär alla andra Åbobor. Sen var det dags för julgröt och häng hemma hos nickes föräldrar innan det bar av till hotellet igen där vi bytte till firar kläder! 

 

Voilà.



Sen var det Kalle anka, julmat, julklappar och julmys för hela slanten!



Efter julen stannade vi i Åbo ännu till den 26:e. Juldagen var en sån där extremt skön dag när all julstress lagt sig. Vi hann njuta av julmaten ordentligt, gå en liten promenad och på kvällen gick vi och tittade på Star Wars på bio. På julannandagen steg vi upp tidigt för att äta sista hotellfrukosten, som vi njutit av hotellfrukost i fyra dagar! Sedan satt vi oss på ett tåg tillbaka till Vasa där vi genast fortsatte firandet med min familj.

Julbrunch

I mellandagarna fick vi äntligen till vår årliga julbrunch, en av de viktigaste jultraditionerna! I år överträffade vi oss själva med mängden mat att njuta av, när det tar över en timme att förbereda kalaset börjar det kanske vara på gränsen till överdrivet, men det är precis så vi vill ha det. Många timmar satt vi och åt och pratade och njöt av att få spendera en dag med varandra utan måsten eller tider att passa. Dessutom överraskade vi till kaffet vår mama to be i skaran med tårta och presenter!